Finska spår i Uppsala

Sverigefinnar är en nationell minoritet i Sverige och Uppsala kommun är sedan 2010 finskt förvaltningsområde. Projektet Finska spår i Uppsala är en del i kommunens arbete med att främja den sverigefinska kulturen och det finska språkarvet. Spåret har tagits fram efter förslag från den sverigefinska minoritetens samrådsgrupp i Uppsala med hjälp av statliga medel.

De fem nationella minoriteterna Sverige är sverigefinnar, judar, romer, samer och tornedalingar. Gemensamt för minoritetsgrupperna är att de har befolkat Sverige under lång tid och att de utgör grupper med en uttalad samhörighet.

Sverigefinnarna har funnits i Sverige sedan 1500-talet. Efter andra världskriget började den stora migrationen från Finland till Sverige. Finland var svårt sargat av kriget och i Sverige utvecklades välfärden snabbt och behovet av arbetskraft var stort.

Uppsala har dock inte haft den utpräglade industriprofil som många andra orter haft som lockat till sig finska migranter. Uppsala har som universitetsstad främst attraherat studenter och akademiker.

I dagsläget bor det cirka 14 000 sverigefinnar i Uppsala om man räknar de personer som är födda i Finland eller har minst en förälder eller en far- eller morförälder som är född i Finland.

I Finska spår i Uppsala har vi valt att lyfta fram några av de personer, både historiska och nu levande, som har sina rötter i Finland och som har lämnat spår efter sig i Uppsalas kulturliv. Finska spår är en del av informationsprogrammet Kulturella spår i Uppsala. Vi tar gärna emot tips om fler intressanta personer eller företeelser som är värda att lyftas fram.

Kulttuurijäljet Uppsalassa

Ruotsinsuomalaiset ovat Ruotsin kansallinen vähemmistö ja Uppsala on vuodesta 2010 lähtien kuulunut suomen kielen hallintoalueeseen. Kulttuurijäljet -projekti on osa kunnan työstä ruotsinsuomalaisen kulttuurin ja suomen kieliperinteen edistämiseksi. Projekti käynnistettiin Uppsalan ruotsinsuomalaisen yhteistyöryhmän aloitteesta.

Ruotsin viisi kansallista vähemmistöä ovat ruotsinsuomalaiset, juutalaiset, romanit, saamelaiset ja tornionlaaksolaiset. Näille vähemmistöryhmille on yhteistä se, että ne ovat asuneet kauan Ruotsissa ja että ryhmän jäsenet tuntevat voimakasta yhteenkuuluvuutta.

Ruotsinsuomalaiset ovat vaikuttaneet Ruotsissa jo 1500-luvulta lähtien. Toisen maailmansodan jälkeen alkoi suuri muuttovirta Suomesta Ruotsiin. Suomi oli tuolloin sodan pahoin runtelema maa, kun taas Ruotsissa elintaso kehittyi nopeasti ja tarvittiin paljon työvoimaa.

Uppsala ei ole samalla tavalla teollisuuskaupunki, kuin monet muut suomalaisia maahanmuuttajia houkutelleet paikkakunnat. Uppsala on yliopistokaupunkina vetänyt lähinnä opiskelijoita ja akateemikkoja.

Uppsalassa asuu tällä hetkellä noin 14 000 ruotsinsuomalaista, jos mukaan luetaan Suomessa syntyneet henkilöt ja henkilöt, joiden vanhemmista tai isovanhemmista ainakin yksi on syntynyt Suomessa.

Kulttuurijäljet -projektissa olemme nostaneet esiin joitakin historiallisia ja nykyajan henkilöitä, joiden juuret ovat Suomessa ja jotka ovat jättäneet jälkensä Uppsalan kulttuurielämään. Kulttuurijäljet on suomenkielinen osa Kulturella spår i Uppsala -projektia. Otamme mielellämme vastaan ehdotuksia muista huomionarvoisista kiinnostavista henkilöistä tai ilmiöistä.